🧬 DNA-träff i gammalt dubbelmord

Först och främst: Ett kryptiskt inlägg på Skams FB-sida got tittarna like 👀

_{BROTT & STRAFF}

Vad har hänt? Det har gått över 20 år sedan ett par i 70-årsåldern hittades brutalt mördade på en gård i Brattås. Trots att polisen lyckades säkra dna från en okänd person på brottsplatsen har dubbelmordet förblivit olöst – men nu har det skett nya saker i fallet. Igår häktades en man i 45-årsåldern misstänkt för mord. Tidigare i veckan kunde han gripas efter att ha hittats med hjälp av dna-baserad släktforskning, en metod som blev laglig att använda i utredningar om grova brott så sent som i somras. Redan när lagändringen trädde i kraft fanns en förhoppning om att det skulle kunna leda till ett genombrott i Brattås-fallet. Mannen själv nekar till brott.

Berätta mer: I Netflix-serien Genombrottet (som är jättebra!) tar polisen hjälp av en släktforskare för att lösa ett gammalt dubbelmord. De har gärningsmannens dna från brottsplatsen – och 16 år senare, när ny teknik gör det möjligt att jämföra detta med släktdatabaser, lyckas de gripa personen. Det låter helt otroligt, men faktum är att berättelsen är baserad på verkliga händelser. 2020 kunde en person gripas för ett 16 år gammalt dubbelmord i Linköping, just tack vare dna-baserad släktforskning. Skillnaden den här gången är att metoden använts lagligt – efter genombrottet i Linköping-fallet menade Integritetsmyndigheten att metoden stred mot gällande lagstiftning, och fram tills i somras fick den därför inte användas.

Relaterat: Dottern om dna-träffen efter mordet på föräldrarna (TV4), Dna-släktforskaren Peter Sjölund om Brattås-gripandet: ”Äntligen” (SVT)

_{BROTT & STRAFF}

Vad har hänt? Dubbla straff för gängkriminella, avskaffa dagens mängdrabatt och livstids fängelse för upprepade våldtäkter. Det är några av förslagen i regeringens nya straffreform som man nu väljer att gå vidare med – trots att den fått massiv kritik från Lagrådet. Reformen, som bland annat innehåller straffskärpningar för ett 50-tal brott, är av så dålig kvalitet att den “inte har förutsättningar att bli ny lag”, enligt myndigheten vars uppgift är att granska viktiga lagförslag innan de går vidare till riksdagen. Kritiken handlar också om att straffreformen har förberetts på ett “undermåligt” sätt där man inte tagit hänsyn till den kritik som kommit från remissinstanserna. Advokatsamfundet, som var en av dessa remissinstanser, riktade till exempel hård kritik mot lagförslaget. Om just dubbla straff skrev de till exempel att kriminella aktörers gärningar mot andra kriminella inte kan vara mer straffvärda än brott i nära relationer.

Berätta mer: Tidöregeringen vill behandla rekordmånga lagändringar innan valet i september, och för att hinna med i det höga tempot har Lagrådet tvingats kalla in tolv pensionerade domare för att behandla förslagen. Myndigheten finns till för att granska själva juridiken i olika lagförslag. Kan de genomföras? Är förslaget rättssäkert? Och kommer det att uppfylla sitt syfte? En kritik mot den stora straffreformen handlar till exempel om att hårdare straff inte nödvändigtvis leder till minskad brottslighet (vilket alltså är syftet). Men måste regeringen göra som Lagrådet säger? Nej, bevisligen inte. Det är regeringen som har det yttersta ansvaret, och i det här fallet håller justitieminister Gunnar Strömmer inte med om att straffreformen inte håller måttet. Han menar till exempel att det visst finns stöd för att hårdare straff leder till minskad brottslighet.

Relaterat: Debatt: ”Regeringen måste lyssna på Lagrådet” (SvD), Ledare: “Regeringen kan lugnt bortse från Lagrådet” (SvD)

_{FÖRLOSSNINGSVÅRDEN}

Vad har hänt? Det har snart gått tio år sedan Olivia födde sitt barn i Skåne. Under förlossningen tryckte barnmorskan på hennes mage för att få ut barnet snabbare, vilket inte bara ledde till att Olivias muskler slets isär utan också att bebisen bröt nyckelbenet. Detta skedde utan samtycke – och utan att det var en nödsituation. Sedan dess har en lång kamp för upprättelse pågått. Först gjorde Olivia en anmälan till IVO, Inspektionen för vård och omsorg, och sedan valde hon att stämma regionen. Regionen erbjöd då 75 000 kronor i skadestånd, men utan att erkänna att ett fel hade begåtts. Detta tackade Olivia nej till, och igår inleddes rättegången i Kristianstads tingsrätt. “Genom att kämpa har jag lyckats skapa en medvetenhet om en problematik som existerar så att kvinnor förhoppningsvis kan få det bättre i framtiden”, säger hon till SVT.

Berätta mer: Begreppet obstetriskt våld används för att beskriva det fysiska och psykiska våld som en del kvinnor utsätts för under en förlossning. Där ingår även uteblivet samtycke. Hur många som drabbas är svårt att svara på och det kan finnas ett mörkertal, men enligt en undersökning utsätts sju procent av alla gravida i Sverige för någon form av ingrepp utan samtycke. Men hur kommer det sig att det har blivit så här? Överläkaren Hanna Åmark tror att en förklaring kan vara att systemet har låtit den medicinska säkerheten ta störst plats. Hon är en av dem som nu vill lyfta och diskutera problemet – och hon tror att vården generellt kan bli mycket bättre på bemötande.

Relaterat: De vill uppmärksamma obstetriskt våld:”Vi har en enorm makt” (Dagens Medicin), Forskning: Förlossningsskador sätter spår i kvinnors arbetsliv (Vårdfokus)

🇱🇧 Igår kom uppgifter om att tre svenskar dött i Israels bombningar mot Libanon.

🚙 KD-ledaren Ebba Busch uppskattade inte SVT:s frågor om elbilar och kallade reportern “politiskt färgad”.

🚨“Ketamindrottningen” som försåg Matthew Perry med droger har dömts till 15 år fängelse, tre år efter Vänner-stjärnans död.

👠 TikTok säger att stilettklacken gör comeback nu – så det är bara att börja öva!

🍿 Har du Love Story-abstinens? Lugn, bara lugn. Netflix gör en ny serie om Kennedy-familjen.

Vill du synas här och bli en del av Hint-läsarnas morgonrutin?
Don’t be a stranger!