💬 M säger ja till SD-regering

Först och främst: Nu finns reunionavsnittet av Love is Blind Sverige på Netflix!

_POLITIK

Vad har hänt? Det blev ingen kram, men ett varmt handslag när statsminister Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson igår samlades inför pressen. Beskedet var tydligt: vid en valvinst i höst kommer Moderaterna att släppa in SD i regeringen. Ulf Kristersson blir i så fall statsminister igen, men SD kommer få flera tunga ministerposter. “Jag tycker det låter jättebra med migrationsminister Åkesson”, sa SD-ledaren under pressträffen. Kristersson sa ingenting om just den kommentaren, men tillade att “det är naturligt” att SD ska få poster kopplade till integration och migration. Eftersom både Liberalerna och Kristdemokraterna har öppnat för en regering med SD, verkar det nu som att Tidösidan har ett samlat regeringsalternativ. Så hur ser det ut i andra änden? Vägen för de rödgröna partierna att enas är kantad av flera röda linjer.

Vad betyder det? Socialdemokraterna kan tänka sig samarbeta med alla partier, förutom SD. C säger nej till att släppa fram en regering där Vänsterpartiet (eller Sverigedemokraterna) ingår. C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist har inte heller pekat ut sin statsministerkandidat – utan kan tänka sig att stödja såväl Magdalena Andersson (S) som Ulf Kristersson (M). Både V och Miljöpartiet säger nej till en regering som de inte själva sitter i, och därtill säger MP även nej till en regering som vill bygga kärnkraft (vilket S har öppnat för att göra). En svår ekvation, med andra ord. V sträckte nyligen ut en hand till C i ett försök att ena oppositionen inför valet, men det var förgäves. Med allt det här sagt har de rödgröna trots allt ett övertag i opinionsmätningarna.

Relaterat: Väljarna vill ha besked i regeringsfrågan innan valet (SVT), Ebba Busch vill inte lova SD ministerposter (Dagens industri), Dadgostar (V) och Thand Ringqvist (C) möts i Agenda (SVT Play), 4 av 10 väljare tror på S och M i regering (Omni)

_EKONOMI

Vad har hänt? Använd mindre bensin, åk kollektivt när du kan och sänk hastigheten på vägarna. Det är budskapet från EU:s energikommissionär som kallade unionens energiministrar till ett krismöte tidigare i veckan. Bakgrunden? Eskaleringen i Mellanöstern, med skenande oljepriser, som riskerar att slå hårt mot Europas energiförsörjning. EU-länderna uppmanas nu att göra vad de kan för att spara på oljan och införa åtgärder som frivilligt minskar efterfrågan. EU-kommissionären menar att även om kriget tar slut imorgon, kommer vi inte kunna återgå till det normala any time soon. “För att undvika att förvärra försörjningsbegränsningarna bör medlemsstaterna avstå från att vidta åtgärder som kan öka bränsleförbrukningen”, skriver kommissionären i ett brev. Men svenska politiker har andra planer.

Vad betyder det? Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har visserligen sagt att hon inte utesluter ransonering av drivmedel, där vi medborgare får en begränsad tillgång till bensin, om det är så att bränslet börjar sina vid pump. Men där är vi inte än, menar hon. Istället vill Tidöpartierna tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel från och med den 1 maj, för att det ska bli billigare för hushållen. Liknande förslag har kommit från både Socialdemokraterna och Centerpartiet, som vill se tillfälliga skattesänkningar på drivmedel. Regeringen kommer också skicka in en ansökan till EU-kommissionen för att kunna sänka bränsleskatten ytterligare. Alltså: åtgärder som ökar efterfrågan snarare än minskar.

Relaterat: Finansministern utesluter inte ransonering ”Förbereder oss på det värsta” (Aftonbladet), Starmer: 35 länder samlas i veckan om Hormuzsundet (DN)

_FÖRSVAR

Vad har hänt? I skuggan av eskaleringen i Mellanöstern har en splittring mellan Vita huset och Nato vuxit sig allt starkare. I går sa president Donald Trump att han överväger att avsluta USA:s medlemskap i försvarsalliansen helt och hållet – eftersom han inte fått hjälp i kriget mot Iran. “Om Nato bara handlar om att vi ska försvara Europa om de attackeras, samtidigt som de nekar oss basrättigheter när vi behöver dem, är det inte en särskilt bra ordning”, sa han. Den amerikanska utrikesministern, Marco Rubio, är inne på samma spår. Han menar att USA behöver “omvärdera” sin relation med Nato och undersöka om alliansen “fortfarande fyller sitt syfte eller om den blivit för enkelriktad”. Han tycker med andra ord att USA skyddar Europa, men att landet inte får samma stöd tillbaka.

Vad händer nu? Trump-gänget har riktat kritik mot Nato förut. Till exempel antydde Trump ett utträde ur försvarsalliansen i samband med att USA gjorde anspråk på Grönland (som tillhör Natolandet Danmark). Men om presidenten faktiskt skulle bestämma sig för att bryta med försvarsalliansen kan han inte göra det på egen hand. Han skulle behöva få med sig två tredjedelar av senaten eller kongressen på tåget. Statsminister Ulf Kristersson är inte orolig för att presidenten ska göra verklighet av hoten: “Jag tror man ska se till vad som görs och mindre till det som sägs”, säger han.

Relaterat: Expert: Trump återvänder med svansen mellan benen (DN)

🪄 Potter utförde magi på landslaget och det blir en VM-sommar för Sverige! Spelschemat hittar du här.

💌 Farväl [email protected] (snart blir det möjligt att ändra namn på mejlen).

🚓 Tiger Woods tar en paus och fokuserar på sin hälsa efter att ha gripits misstänkt för rattfylla.

🎭 Förrädarna har premiär den 16 april – och här är årets deltagare!

🏳️‍🌈 Poliser får inte längre bära uniform i prideparaden.

Vill du synas här och bli en del av Hint-läsarnas morgonrutin?
Don’t be a stranger!